Det första brevet är skrivet till församlingen i Efesos. En församling som grundats av Paulus och där han tillbringade flera år som ledare i församlingen. Nu leds den av Apollos, Aquila och Priscilla, och senare avskiljer Paulus Timoteus som pastor hos dem.

 

Efesos var ett ekonomiskt centrum känt för sitt Artemistempel, och här fanns ett stort intresse för det kosmiska och ockulta. Därför betonar Paulus i brevet Jesus väldiga kraft och hur hans försoning fått konsekvenser för hela skapelsen.

 

Det andra brevet är till församlingen i den lilla staden Kolossai, en församling vars grundare Epifras, nu är hos Paulus i Rom. De har fått höra om osund undervisning och Paulus poängterar för dem att

Kristus är Herre över hela skapelsen, inklusive den osynliga sfären. Han har tryggat återlösning för sitt folk, så att de kan ha del med honom i hans död, uppståndelse, och fullhet.

 

Båda dess brev skrev Paulus under tiden som fånge i Rom, och breven överlämnades till församlingarna av Tyckos och den förrymde slaven Onesius.

 

Det sista brevet är personligt skrivet till Titus, som Paulus lämnat på Kreta för att ta hand om den nygrundade församlingen strax efter sin 2 åriga fängelsevistelse. Orsaken till brevet är falska lärare som påverkar församlingen och Paulus budskap är:  den oskiljaktiga länken mellan förtröstan och handling, tro och beteende.